Telefonordlista med historisk slagsida

Fel? Fattas det något? Förklarar jag dåligt? Skriv ett mail!

500-väljare - av L M Ericsson på 1920-talet framgångsrikt lanserat motordrivet kopplingsorgan med multipel på 500 linjer. Inställningen sker i vridning i 25 steg och radialrörelse 20 steg.

A-abonnnent - den abonnent som initierar ett samtal. Jfr B-abonnent
Ankare - den rörliga delen i en elektromagnetisk anordning, t ex relä eller klocka, även i roterande maskin (motor, generator).
Anknytning - telefonappat ansluten till mellanstation eller abonnentväxel.
Antisidetone-koppling - metod att dämpa de av mikrofonen alstrade strömmar som når egna hörtelefonen.
Apparatsnöre - Lös kabel mellan telefonapparat och väggplint(spropp). Se Snöre.
AT-system - automatsystem, centralbatterisystem där uppkopplingen normalt sker utan medverkan av telefonist. Se även Halvautomatiskt system.

B-abonnent - den uppringda abonnenten. Jfr A-abonnent.
Backimpulsering - signalering från ett kopplingsorgan i 500-väljarsystemet tillbaka till registret som anger vilket läge kopplingsorganet uppnått.
Bakelit -  hårdplast uppfunnen av kemisten Baekeland, amerikan av belgisk härkomst. Polymerisat av fenol och formaldehyd. Kommit ur bruk pga komplicerad tillverkning. Teknisk Tidskrift 1933:e115.
Balanskoppling - se Antisidetone-koppling.
Bifilarisk lindning
- sätt att åstadkomma motstånd med låg induktans. Hälften av motståndstråden lindas åt ena hållet, resten med lika många varv åt andra hållet.
Blypapperskabel - kabeltyp för längre avstånd. Genom att vira papper kring ledarna åstadkommes att en stor del av isolationen utgöres av luft, så att de elektriska växelströmsförlusterna minskar och därmed kabelns dämpning för talströmmarna. Pappret måste emellertid hållas torrt; härav blyhöljet. I viktigare kablar i städerna matade man in tryckluft för att hålla vattnet borta från småläckor.
Blänkare - elektromagnetisk anordning som ger visuell signal (t ex visas vitt fält i stället för svart) så länge ström går genom elektromagneten. Jfr Klaff.
Brytsticka - Platt grej av plast som man sätter in mellan två reläfjädrar för felsökning eller för att stänga av en ej betalande abonnent från in- och/eller utgående samtal.

Centralbatteri - ett på stationen befintligt större batteri som matar alla stationens abonnenters mikrofoner samt stationens övriga inrättningar. Vanliga spänningar 36 och 48 volt, men 24 och 60 V förekommer.
Centralledning - telefonledning till central, dvs telefonstation.
Cylinderväljare - av L M Ericsson tillverkat motordrivet kopplingsorgan med multipeltrådar liknande 500-väljarens men monterade i cylinderform; huvudsakligen använd som registersökare (eller var det förväljare?). Bild sökes.

Direktdrivet system - automatsystem där fingerskivsimpulserna direkt ställer ut väljarna (till skillnad från registerdrivna system). I ett direktdrivet system krävs snabba väljare och multipeln måste vara uppbyggd med 10 som bas. Ett automatsystem kan vara delvis direktdrivet, delvis registerstyrt.

Erlang - dimensionslös enhet för medeltrafiken i ett telefonnät eller via. 1 Erlang svarar mot att en telefonledning är permanent belagd.
Elpolrelä - polariserat relä där polariseringen åstadkommes genom en extra spole i st f permanent magnet.
Expeditionsomkastare - användes i ett manuellt växelbord av telefonisten för att koppla in sig på samtalet.

Fantomledning - med smart användning av transformatorer kan man växelströmsmässigt få de två trådarna i en telefonledning att bete sig som parallellkopplade. Två sådana ledningspar kan tjänstgöra som de två trådarna i en vanlig ledning för ett tredje samtal. Jfr Superfantomledning.
Femhundraväljare - se 500-väljare.
Fyrskruv - två par ledningar i en kabel, där paren är tvinnade med olika stigning och paren hoptvinnade med en tredje stigning. Allt för att minska överhörningen.
Förväljare - kopplingsorgan vars uppgift är att hitta en ledig resurs, såsom ett annat kopplingsorgan eller register. Resurserna är anslutna till förväljarens multipel. Jfr Sökare.

Gruppväljare - kopplingsorgan på automatstation som utökar kapaciteten utöver vad en ledningsväljare klarar. Oftast användes två gruppväljarsteg, ibland tre. En gruppväljare ställs ut i två omgångar, först med ledning av abonnentens slagna nummer, sedan automatiskt för att söka nästa lediga kopplingsorgan.

Halvautomatiskt system - ett system med centralbatteri där abonnenten får svar av en telefonist, som sedan kopplar upp samtalet som i ett helautomatiskt system. Ett tag påtänkt för att ersätta manuella system i svenska städer innan man kom på bättre tankar och satsade på helautomatisering. Har annars mest använts för att hålla ordning på köer till stationer med få samtalsmöjligheter, t ex till Gotland från fastlandet innan kablarna hade utökats tillräckligt.
Howler - tonsändare använd i registerkontrollbord för att påkalla uppmärksamhet hos abonnent som lagt av luren.

Induktionsrulle - Spole med två eller flera lindningar, dvs en transformator, vanligen taltransformator.
Induktionsspole - Spole med en lindning, drossel.
Induktor - växelströmsgenerator, ofta vevad för hand, avsedd att aktivera ringklocka.

Jack - honkontakt för anslutning av telefonapparater och i växelbord. Böjningsformer: jacken, jackar, jackarna. Ej att förväxla med det jack som man får i huvudet när man slår sig. Jfr propp.

Klaff - elektromagnetisk anordning som ger visuell signal (t ex visas vitt fält i stället för svart) när den aktiveras av ström genom elektromagneten. Signalen kvarstår efter att strömmen upphört, varför klaffen måste återställas på annat (mekaniskt) sätt. Jfr blänkare.
Kodväljare
- hos L M Ericsson en vidareutveckling av koordinatväljaren. Användes i några s k programminnesstyrda stationer, men blev pga elektronikens utveckling snabbt omodern.
Kontinuitetsbevarande - en växlingskontakt i omkastare eller relä är k. om slutningen sker före brytningen.
Kopplingsorgan - anordning som i en automatstation icke-permanent kopplar ihop abonnenter eller andra delar av stationen. Se Sökare, Förväljare, Gruppväljare, Ledningsväljare.
Kopparlikriktare - uppfanns på 1920-talet och består av kopparskivor som på ena sidan är belagda med kopparoxidul som är en halvledare. Varje skiva tål låg backspänning, omkring 6 V, varför kopparlikriktare nästan alltid består av många staplade skivor.
Korskoppling - inkommande kablar till en station kan sällan kopplas direkt till kopplingsorganen. Därför drar man i ett korskopplingsstativ lösa trådar mellan kabelplintarna och stationsplintarna. På kabelsidan ingår ofta åskledare, smältrör och smältrulle, på stationssidan provjackar, till vilka en fyrpolig ledning kan kopplas för mätning utåt och inåt.

Ledningsväljare - kopplingsorgan på automatstation närmast B-abonnenten. Den ställs ut enbart med med ledning av det slagna numret. Jfr gruppväljare
Linjeväljare -  telefonapparat med möjlighet att välja förbindelse till andra lokala apparater eller centralledningar; typisk kontorsapparat.
Lokalbatteri - varje abonnent har ett eget batteri (oftast 3 V) som matar mikrofonen. Jfr centralbatteri
Lokalbatterisystem - telefonapparaterna är utrustade med lokalbatteri (som då och då måste bytas) och anrops- och slutsignaler till stationen ges med induktor.
Lystring - processen varigenom utrönes om den anropade abonnenten är upptagen eller inte.
Lystringsrelä - i ett automatsystem inkopplas ett relä på B-abonnentens c-tråd. Den resulterande strömmen räcker inte för att dra reläet om han är upptagen (t ex är ett annat lystringsrelä redan anslutet).

Maskininduktor - induktor driven av en elektrisk motor.
Matta - del av multipeln för en 500-väljare. Innehåller bronstrådar för 20 abonnenter.
Mikrotelefon - kombination av mikrofon och hörtelefon, i dag vanligen även officiellt kallad lur.
Mikrotelefonsnöre - Lös kabel mellan telefonapparat och mikrotelefon. Se Snöre.
Mikrotelefonväxel - föregångare i LB-system till sidoapparaten.
Morrhår - skämtsam benämning på anvisningstråden i en koordinatväljare.
Multipel - abonnentledningens åtkomst från flera växelbord (manuella system) eller kopplingsorgan (automatsystem).
Mymetall - en magnetiskt mjuk legering av 77% nickel, 15% järn och resten koppar och molybden. Används till mindre (den är förhållandevis dyr) transformatorer och magnetisk skärmning.

Nattkoppling - när telefonisten i en abonnentväxel går hem för dagen kopplar hon vissa inkommande centralledningar till förutbestämda anknytningar. Dessa listades i telefonkatalogen under rubriken "Efter växelns stängning".
Neper - en dimensionslös enhet som i likhet med decibel uttrycker ett förhållande (förstärkning, dämpning etc). Neper grundar sig på naturliga logaritmer medan decibel (eg. bel) vilar på 10-logaritmerna. 1 neper = 8,686 dB. Efter John Napier, skotsk matematiker 1550-1617, på den tiden stavat Jhone Neper.

Omräkning - när de mottagna fingerskivsimpulserna inte står i ett bestämt förhållande till kopplingsorganens läge, görs i registret en omräkning. Nödvändigt i 500-väljarstationer.

Pertinax - Bakelit armerad med papper, ofta använd till kopplingsplintar m m.
Polariserad klocka - ringklocka avsedd att drivas med växelström. Polariseringen åstadkommes med en permanentmagnet.
Polariserat relä - samma idé som för den polariserade klockan. Ström åt ena hållet i lindningen påverkar den ena fjädergruppen, ström åt andra den andra. Kan göras känsligare än ett vanligt relä.
Propp - hankontakt avsedd att införas i en jack.
Proppstång - den del av 500-väljare som gör kontakt med multipeltrådarna i mattan.
Provmikrotelefon - Vanligen utrustad med tangent och fingerskiva. Hörtelefon kopplad i serie med mikrofonen utan hänsyn till att hörtelefonen ej bör genomflytas av likström. En liten kondensator, som kan kortslutas med tangenten möjliggör omärklig avlyssning.
Pupinbox - Låda för pupinspolar.
Pupinisering - insättning av induktanser på upprepade ställen i längre kablar; på detta sätt minskar man dämpningen i kabeln på bekostnad av bandbredden. Uppfinnare var den amerikanska fysiken Pupin av serbisk härkomst.

Register - Organ på automatstation som tar emot signaleringen från A-abonnenten och ser till att rätt kopplingsväg blir utställd till B-abonnenten. När detta är klart, kan registret frigöras och användas till nästa uppkoppling
Registerförväljare - kopplingsorgan anslutet till snörlinje som automatiskt letar reda på ett ledigt register. Jfr registersökare
Registerkontrollbord - växelbordsliknande anordning på automatstation där man kan följa uppkopplingsförloppet medan registret är inkopplat och söka fel.
Registersökare - kopplingsorgan anslutet till register som automatiskt ansluter registet till en snörlinje som har behov av ett register. Jfr registerförväljare.
Riksbrytning - Förr hade rikssamtal (dyra och lång väntetid) prioritet över lokalsamtal och rikstelefonisten kunde genom att kortsluta lystringsreläet i ett lokalt koppel få det tvångsavslutat.
Ringsnöre - det snöre telefonisten på en manuell station använder för att koppla in en anropad abonnent, alternativt en annan telfonist som kan fullborda uppkopplingen.

Serieomkastare - I 500-väljarsystemet maskindriven omkopplare, inte så olik (mekaniska) programverk på tvättmaskiner. Serieomkastare i register var dock relädrivna, även om återställningen skedde med maskin. Serieomkastare förekom i sökare (SOS), gruppväljare (SOG) och linjeväljare (SOL). Senare ersattes serieomkastarna med reläer.
Sidoapparat - Extra telefonapparat utan klocka, inkopplade i serie med abonnentledningen mellan huvudapparaten och stationen.
Signalbrytrelä - Relä i linjeväljaren som kopplas i serie med B-abonnentens ledning
Signalinduktor -se induktor.
Skruvning - Ledningsparen i en kabel tvinnas för att minska överhörningen. Olika par ges därför även olika stigning.
Slutsignal - i manuella system en uppmaning till telefonisten att koppla ned samtalet. I lokalbatterisystem krävs av abonnenten att denne drar några varv på induktorn, i centralbatterisystem räcker det med att lägga på mikrotelefonen. Telefonisten uppmärksammas med med lampa, blänkare eller klaff.
Smältrulle - säkring avsedd att skydda telefonstationen mot svagare men skadliga från abonnentledningen kommande strömmar. Strömmen (storleksordning 10 ggr större än normalt) i en motståndslindning upp en fastlött stift så det lossnar. Tidigare ofta försett med larmkontakt. Se även korskoppling.
Smältrör - glasrörssäkring avsedd att skydda telefonstationen mot större från abonnentledningen kommande strömmar (storleksordning 100 ggr större än normalt). Tidigare ofta försett med larmkontakt. Se även korskoppling.
Snöre - Mjuk och böjlig kabel för anslutning av telefonproppar, mikrotelefoner m m. Namnet säkerligen för att garnomspinningen liknade ett vanligt snöre. Böjligheten ökades genom användning av spinnsledare.
Snörlinje - i en manuell växel utrustningen mellan svarssnöret och ringsnöret. Denna möjliggör att telefonisten kan tala med ena eller båda abonnenterna, sända ut ringsignaler och få indikation på att samtalet är avslutat. Beteckningen blev i automatsystem överförd på den utrustning som sitter mellan sökaren (som motsvarar svarssnöret) och första gruppväljaren (ringsnöret).
Spinnsledare - ledare som gjorts extra böjlig genom att kopparfolie lindats på en kärna av garn. Kan ej lödas.
Startordnare - det är inte lämpligt att alla sökare som kan komma i kontakt med en anropande abonnent samtidigt startar en sökning. Startordnaren, vanligen i form av ett antal reläer, ser till att bara ett mindre antal sökare startas.
Strowgerväljare
- steg-för-steg-väljare uppfunnen av begravningsentreprenören Almon B Strowger. Det berättas att han önskade automatisering av telefonnätet så att inte telefonisterna av "misstag" kopplade hans samtal till konkurrenten. Väljartypen har inte använts i någon större utsträckning i Sverige.
Superfantomledning - på samma sätt som man i en fantomledning utnyttjar två fysiska ledningspar för en tredje förbindelse, använder man för en superfantomledning två fantomledningar för en sjunde förbindelse. Överhörningsproblem gör dock att superfantomledningen sällan utnyttjas för tal; däremot larmer av olika slag.
Svarssnöre
- det snöre telefonisten på en manuell station använder för att koppla in en anropande abonnent.
Sökare
- kopplingsorgan som automatiskt söker upp och kopplar in till snörlinjen en anropande abonnent. Motsvarar svarssnöret på manuella stationer. Jfr förväljare.

Taltransformator - skiljer likströmsmässigt mikrofon- och hörtelefonkrets. Kan medverka i balanseringen (se antisidetonekoppling).   Jfr induktionsrulle.
Tangent - strömbrytare inbyggd i mikrotelefonskaftet, vanligen använd för att koppla in mikrofonen.
Tastatur - knappsats. Ordet har mest använts om knappsats för telefonister.
Trögverkande - reläer som har större till- och/eller frånslagstider än normalt. Trögverkan åstadkommes ofta med kopparcylindrar som tjänar som kortslutna lindningar. Vill man i första hand förlänga tillslagstiden, sätter man kopparen framme vid ankaret; en kopparcylinder i bakändan förlänger frånslagstiden.

Undulatorisk - svängande, vågformig, i synnerhet om likström med överlagrad växelström. Undulaten har sitt namn efter sin vågiga färgteckning.

Väggplint - anordning fastskruvad i väggen där den fasta telefonledningen övergår i apparatsnöret.

XY-väljare - av L M Ericsson lanserad miniatyriserad relädriven variant av 500-väljaren. Slog aldrig igenom.

Åskledare - som skydd mot överspänningar på telefonledningar har använts gnistgap bestående av kolplattor åtskilda av en tunn isolerplatta med hål i.  Senare ersattes dessa av   gasurladdningsrör. Se även korskoppling.